Efter mycket tjat så ska jag nu skriva mitt sista inlägg. Det har nu gått ungefär en vecka sen vi bodde ihop. Bara det känns konstigt. På de två veckor som vi bodde tillsammans hände så mycket och det är så svårt att förstå att allt är slut nu. Jag saknar känslan att aldrig vara ensam, mitt sovsällskap, nattmackorna, och alla skratt. Men nu känns det som jag känner fyra otroligt fina människor väldigt bra, och vet att jag kan vända mig till dem om något skulle hända, bra eller dåligt. Jag känner nu mer än någonsin att alla våra drömmar är nära och det nog inte kommer dröja så länge innan vi bor tillsammans igen! Som tur är!